Egenkontroll för miljö - så skapar du ett fungerande system
Ordet egenkontroll betyder precis vad det heter: att kontrollera den egna verksamheten. Det här är ett av mina absoluta favoritområden och jag skulle kunna skriva en hel bok om det. Men jag ska hejda mitt fingerknattrande på tangenterna så att vi håller oss till det viktigaste. Samtidigt vill jag att du som läser ska få ut maximalt med värde.
Ordet egenkontroll figurerar i många olika sammanhang, såsom brandskydd, arbetsmiljö och kvalitet. Grundprinciperna är dock desamma: att hålla koll på sin egen verksamhets påverkan på ett strukturerat sätt. Egenkontroll och ledningssystem går därför ofta hand i hand.
Här går vi igenom hur du på ett enkelt sätt bygger upp en fungerande egenkontroll på miljöområdet!
Regelverk för egenkontroll enligt miljöbalken
Egenkontroll för miljö handlar om att du ska ha kunskap om och kontrollera din verksamhets påverkan på människors hälsa och miljön. Här räknas inte arbetsmiljön in (den regleras i en egen lagtext). Det handlar istället om människor utanför din verksamhet, till exempel närboende.
Miljöbalken fungerar med något som kallas omvänd bevisbörda. Det innebär att det är du som verksamhetsutövare som ska bevisa att du har tillräcklig kunskap för att driva verksamheten på ett miljömässigt säkert sätt.
Mindre verksamheter: För verksamheter som inte är anmälnings- eller tillståndspliktiga räcker det att kunna visa detta muntligen.
A-, B- och C-verksamheter: För dessa tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter är det ett absolut krav att egenkontrollen är dokumenterad.
Organisatoriskt ansvar för miljöarbetet
Först och främst måste det organisatoriska ansvaret vara fastställt och nedskrivet. Det gäller för alla delar av verksamheten som omfattas av miljöbalken, tillhörande förordningar och EU-lagstiftning.
Kort sagt: Vem är ytterst ansvarig om något händer? Arbetsuppgifter kan självklart delegeras till medarbetare, men den som juridiskt står till svars är oftast företagets VD eller firmatecknare.
Skriftliga rutiner för drift och kontroll
Egenkontroll handlar om förebyggande arbete. I det ingår att ha skriftliga rutiner för att ständigt kontrollera att din utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick. Dessa rutiner kan till exempel handla om:
Hur ni säkerställer att oljeavskiljaren fungerar som den ska.
Hur reningsutrustning för luftutsläpp kontrolleras och kaliberas.
Hur verksamhetens avfallssortering sköts.
I varje rutin ska det tydligt framgå vem som är ansvarig och hur uppföljningen sker. Rutinerna kan med fördel delegeras till medarbetare, men kom ihåg att det yttersta ansvaret alltid ligger kvar på den som är organisatoriskt ansvarig.
Riskbedömning för hälsa och miljö
Riskbedömning förekommer ofta inom både arbetsmiljö och brandskydd på ett högt prioriterat vis. Under mina många år som miljöinspektör har jag dock upplevt att man ofta "glömmer bort" att det också ska göras för miljöpåverkan.
Kravet är att du som verksamhetsutövare fortlöpande och systematiskt ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur ett hälso- och miljösynpunkt. Det fungerar ungefär som ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), men fokus ligger på omgivningen.
Frågor ni behöver ställa er är till exempel:
Hur stor är risken för ett oljeläckage från våra maskiner och vilka förebyggande rutiner minimerar den risken?
Hur stor är risken att närboende störs av buller och vad kan vi göra för att minska vår bullerpåverkan?
Här ska det också finnas en tydlig rutin för vem som kontaktar tillsynsmyndigheten vid en driftstörning. Observera att det räcker med att det finns en risk för olägenhet för att myndigheten ska kontaktas.
Lagstadgad kemikalieförteckning
Till sist behöver verksamheten en uppdaterad kemikalieförteckning. Eftersom många redan har en sådan i sitt arbetsmiljöarbete är det smart att låta dessa två samarbeta.
Alla kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras i verksamheten, och som kan innebära risker för hälsa och miljö, ska ingå i förteckningen. Om ni dessutom säljer, tillverkar eller packar om kemiska produkter som släpps ut på den svenska marknaden, måste ni ha rutiner för att uppfylla kraven i CLP-förordningen.
Syftet med kemikalieförteckningen är att ge en tydlig bild över:
Vilka kemikalier ni hanterar mest.
Vilka produkter som har störst påverkan på miljö och hälsa.
Vilka farliga ämnen som behöver prioriteras i ert utbytesarbete (produktvalsprincipen).
Arbetet kan göras i ett Excel-ark eller via en digital tjänst. Förteckningen bör revideras minst en gång per år, men glöm inte att lägga till nya produkter direkt när de köps in.
Vinster med en fungerande egenkontroll
En fungerande egenkontroll skapar struktur, minskar risker och underlättar det dagliga arbetet. Ser ni det som ett hjälpmedel blir inte bara miljötillsynen smidigare – ni minimerar även risken för kostsamma driftstörningar och upptäcker avvikelser i tid.
Som tidigare miljöinspektör vet jag att de absolut vanligaste bristerna vid tillsyn är:
Otydliga ansvarsförhållanden.
Gamla eller inaktuella rutiner.
Saknade riskbedömningar.
Ofullständiga kemikalieförteckningar.
Dokument som existerar men inte används i praktiken.
Detta är tråkiga och enkla brister som lätt hade kunnat förebyggas med rätt struktur. Egenkontroll ska vara lätt och något som sköts utan att man tänker på det.
Är du osäker på om er egenkontroll håller måttet?
Slipp stressen inför nästa tillsynsbesök. Jag hjälper er att gå igenom era rutiner, riskbedömningar och kemikalieförteckningar för att hitta eventuella brister innan inspektören gör det.