Kommer du ihåg när en vanlig plastkasse i mataffären plötsligt kostade sju kronor? Det muttrades en hel del i kassaköerna, men fyllde sin funktion. Vi svenskar blev snabbt experter på att packa ryggsäckar, tygkassar och gamla papperspåsar. När den omdiskuterade plastpåseskatten sedan slopades i november 2024 andades många ut och priset sjönk till runt fyra kronor igen.
Nu har Naturvårdsverket släppt sin färska statistik för hur det första hela året utan skatt har påverkat våra vanor. Resultatet visar en mycket tydlig trend: plastpåsarna gör en kraftig comeback i samhället.
Här går vi igenom vad de nya siffrorna faktiskt betyder och varför det här är en viktig påminnelse för företag som vill ligga steget före i sitt miljöarbete.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. När plånboken inte längre svider vid kassan har de gamla vanorna snabbt krupit tillbaka. Enligt rapporten såldes över 400 million plastpåsar totalt under det gångna året.
Här är de mest slående förändringarna i vår användning av plastpåsar:
Vanliga plastbärkassar: Ökade med drygt 20 procent på bara ett år. Från en bottennotering på cirka 13 påsar per person har vi nu klättrat upp till 23 påsar per person och år.
Frukt- och grönsakspåsar: De mycket tunna plastpåsarna har ökat allra mest. Här ser vi en markant ökning med hela 65 procent jämfört med året innan.
Klädbutikernas plastkassar: Även de lite tjockare plastpåsarna ökar och gick från 7 miljoner till 10 miljoner sålda kassar.
Det positiva i kråksången är att Sverige fortfarande ligger på rätt sida om EU:s uppsatta mål, vilket är max 40 plastbärkassar per person och år. Men Naturvårdsverket höjer ändå ett varningsfinger.
Om den här kurvan fortsätter att peka spikrak uppåt riskerar vi att tappa de goda vanor vi faktiskt byggde upp under det dryga året med skatt. Att minska plastanvändningen är fortfarande helt avgörande för att minska mikroplaster i naturen och hålla nere koldioxidutsläppen från fossil plastproduktion.
Plastpåsedebatten visar hur snabbt beteenden förändras så fort ekonomiska styrmedel eller lagkrav tas bort. Men för företag fungerar det sällan så att kraven lättar. Tvärtom rör sig lagstiftningen för näringslivet i en helt annan riktning – de globala och nationella miljökraven på företag blir i princip bara hårdare och mer komplexa för varje år som går.
Att ha stenkoll på sin resursförbrukning – oavsett om det gäller plastförpackningar på lagret, källsortering i fikarummet eller kemikalier i produktionen – handlar därför om att ligga steget före myndigheternas nästa skärpning. Det är där de strategiska verktygen kommer in i bilden.
Genom att arbeta strukturerat med ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller genom att ha fasta rutiner i sin egenkontroll enligt miljöbalken skapar man en trygghet. Då styr man verksamheten mot minskat avfall och lägre kostnader baserat på smarta beslut, istället för att svänga fram och tillbaka beroende på tillfälliga skatter.
Tycker du att det är svårt att hålla koll på alla nya lagar, avfallsregler och miljökrav? Du är inte ensam. Jag hjälper verksamheter i Blekinge, Skåne och Kronoberg att få struktur på miljöarbetet så att det blir både roligt och lönsamt.
Läs mer om hur jag kan stötta er med avfallsfrågor och kemikaliehantering eller kontakta mig direkt för en helt förutsättningslös fika, så pratar vi om hur vi kan framtidssäkra just ert företag!
